tisdag, oktober 31, 2006

Slutet gott, allting gott

Jag klarar inte mer för idag. Jag har kommit fram till att man som människa når en gräns då det inte går att få in mer i hjärnan. Eller det kanske rent tekniskt går att få in mer i huvudet, fast energin man måste lägga ner på att proppa i det överstiger den nytta som man kan få ut av det. På ett sätt känns det ganska bra, för då kan man ju 1. vila och inte gör något utan att får dåligt samvete för det, och 2. inte komma med några bortförklaringar om det skulle hända sig att man kuggar tentan.

Mina kära mor brukar säga att så länge man gör sitt bästa så spelar det ingen roll hur det går. Och det ligger ju mycket i det. Om jag har lagt ner mesta möjliga effektiva tid som det fysiskt var möjligt till att läsa till denna tentan. Vems fel är det då att jag kuggade? Vad skulle jag ha gjort annorlunda? Kanske man kan fila på någon teknisk detalj i själva läsandet, men jag tror inte att det skulle gör så stor nytta. Så därför kommer jag att vara nöjd oavsett hur det gått när jag lämnar skrivlokalen på Viktoriagatan 30 vid fredag lunch.

Sen att jag kommer vara lite besviken, det är en annan sak. Det är jag alltid. Men det ska man vara. Sen på kvällen kommer det kännas bättre. Förhoppningsvis.

Nu är jag så trött att jag känner att jag yrar lite. Men snart får man sova.

Håhå, jaja...

Puh. Nu har jag nog slagit nytt personligt rekord. Igår satt jag från klockan 9.10 till 18.00, och idag har jag suttit från kl 9.15 fram till nu, klockan 18.00. Fast det känns som om det får bli lite mer skoj ikväll.

Jag känner mig helt slut i huvudet. Och jag tror inte jag har så mycket att tillägga, såvida jag inte skulle dela med mig av mina kunskaper i cellpatologi, kärlsjukdomar inflammationer och tumörlära. Och jag är rädd att om jag börjar tänka på en massa annat så kommer jag glömma bort t.ex. att cytokinen LTB4 är kemotaktiskt för neutrofiler... Se jag kom ihåg det...

Fy fasiken vilken svår tenta det här är och kommer vara. Den är på gränsen till omöjlig. Jag är osäker på om jag kommer klara den. Jag tror nog att den kommer på en andraplats när det gäller svåra tentor i världshistorien. Klinisk Anatomi måste väl klassas som den svåraste. Trots att jag ändå kom på 11:e plats av 80 personer i min klass.

Nu ska jag koppla av en liten stund med Simpsons. Och sen blir det Stinas örtkyckling vid kl 18.35. Är lite trött som sagt.

söndag, oktober 29, 2006

De "apatiska" flyktingbarnen är en stor bluff

Idag skrevs en mycket bra debattartikel i DN. En specialist i psykiatri vid namn Tomas Eriksson skriver i artikeln att tror att de apatiska flyktingbarnen i själva verket är en total bluff. Det hela började när han ombads att i egenskap av läkare undersöka ett så kallat apatiskt flyktingbarn bara för att finna att föräldrarna gav sin dotter neuroleptika, alltså medicin mot schizofreni och antidepressiva medel. När Eriksson ombad föräldrarna att sluta ge flickan medicinerna så försvann också symptomen dagen därpå.

Han berättade att han som läkare direkt fattade misstankar om att flyktingbarnen visade direkta symtom på läkemedelsförgiftning, och ganska klassiska sådana. Att ett barn helt plötsligt förlorar medvetandet borde ju rimligtvis leda till att barnet tas in på sjukhus och får medicinsk behandling. Men så är ofta inte fallet. De får istället ligga på sin säng i nån flyktingförläggning och vänta på att TV4 kommer och gör ett snyftreportage.

Artikelförfattaren drar fram några intressanta frågor som pekar på att det hela är bluff. Hur kan det komma sig att det här tillståndet enbart drabbar barn i familjer som söker asyl? Varför händer det nästan enbart barn som kommer från före detta Sovjet och Balkan? Vad hände med resten av världen? Och varför drabbas bara barn som kommit hit med sina föräldrar och inte ensamma barn?

En läkare ska förhålla sig till en vetenskaplig syn på sjukdomar. Och då jag läser medicin så tycker jag det är intressant hur man utreder orsakerna till ”apatin” och varför det här syndromet inte har något namn, eller motsvarighet i andra länder. Vi har ju mängder av föräldrarlösa barn i Sverige, och barn som misshandlas av sina föräldrar, så att om stress utlöser ”apatin” så måste vi ju ha tusentals barn i Sverige som visar på liknande symptom. För det kan väl knappast röra sig om ett speciellt virus som enbart angriper barn under 14 år som söker asyl och kommit hit med sina föräldrar och som fått avslag på sin asylansökan. För så specifikt kan väl inte ens ett virus vara!?

Det är förhållandevis enkelt att vilseleda en hel allmänhet genom populistiska uttalanden som saknar vetenskaplig grund. För allmänheten verkar det ju glasklart: De får inte stanna i Sverige så därför blir de psykiskt sjuka. Men när man går in på det medicinska och börjar analysera så faller allt som ett korthus.

Jag tror det rör sig om en rädsla i läkarkåren. Det är nog lätt att bli klassad som rasist om man för fram sådana här åsikter. Allmän fördumning, hysteri och hot om svartmålning kan ofta segra över resonerande och logiskt tänkande individer. Titta bara på vad som hände i USA inför Irakkriget, eller i Nazityskland på 30-talet.

Dagens övning

Idag gjorde jag som jag hade planerat. Jag ställde inte om klockan och gick upp som vanligt kl 8, fastän klockan då egentligen var 7. Kom till skolan vid 8.35 och träffade i vestibulen en klasskamrat som också brukar sitta och läsa på helgerna. Så jag tänkte skoja till det lite och sa: ”jasså, du tänkte också utnyttja den här extratimmen vi fick”. Hon såg helt oförstående ut när jag sa det och förklarade att jag syftade på tidsomställningen. Då visade det sig att hon var helt ovetande om att vi skulle ställa om klockorna nu inatt, och hon trodde att klockan var 9.35. I praktiken hade jag då gett henne en extratimma! Hon såg ganska glad ut. Tänk er själva om ni är stressade och sitter och jobba för att hinna klart med någon, och så kommer en förtrollad fe och ger dig en extratimma. Ganska schysst.

Satt i skolan till kl 14.30 ungefär. Det började droppa in lite folk så jag var tvungen att ha öronproppar på mig. Jag är väldigt känslig för sånt, det ska vara totalt tyst.

Ikväll har jag ätit färdiggrillade revbensspjäll som jag köpte i fredags. Sen gjorde jag i ordning lite frysta pommes frites i ugnen. Det var mycket gott faktiskt. De där revbenen går inte av för hackor.

lördag, oktober 28, 2006

Den som är student är icke fri

Jag kom på en intressant grej idag. Jag kom på att jag glömt bort hur det känns att vara ledig och att inte ha någonting att göra. Ni vet den där lättjan som man kan känna på en lördagmorgon när man vaknar upp vid 10-tiden och inte vet vad som dagen har att bjuda. Man kanske tar det lugnt med en liten frukost, sitter och läser tidningen i lugn och ro, och kanske drar ner på stan och handlar något trevligt att tillaga till kvällen. Den här grundläggande friheten som man kan känna som människa har jag inte upplevt en endaste dag den här hösten. Jag har sedan den 2 september inte haft en enda ledig lördag. Däremot ska erkännas, har jag tagit ledigt några söndagar, fast oftast har jag tvingats till det av min sviktande disciplin. Jag har helt enkelt inte haft motivationen eller orken att göra något, och har därför slutat min studeringstid i soffan framför TV:n.

Tänk vad konstigt det skulle kännas att helt plötsligt få en massa fritid. Jag minns nån gång efter en tenta när jag vaknat upp på lördag morgon och tänkt: vad gör folk egentligen på helgerna!? Hur är det egentligen att gå en hel helg utan en naggande tanke i bakhuvudet som talar om en att man egentligen borde göra något studierelaterat. Tänk sen när jag skaffar jobb, då måste jag kanske skaffa mig en hobby. Alltså en hobby som är något mer än att sitta framför internet eller att ligga i soffan och glo på TV. Det kommer nog kännas rätt skumt kan jag tänka mig.

Den som säger att studenter har det bra vet inte vad de pratar om. Eller så är deras definition av studenttiden att man lämnar in nån hemuppgift varannan vecka och tentar av en kurs genom ett informellt förhör.

Man får 7 200 kr varje månad där mer hälften av summan ska betalas tillbaka och dessutom är man aldrig någonsin ledig. Det är som att gå ständig jour eller ha hemberedskap om jag får relatera till mitt framtida yrke.

Den mest harmoniska tiden på året för mig är under sommarlovet då jag arbetar på mitt hjärndöda sommarjobb på ett teknikföretag. Det är då jag mår som bäst och då är det ändå inte ett arbete jag gillar särskilt mycket. Hur skulle det då inte vara att ha ett arbete som man valt att utbilda sig till och som man tycker är någorlunda intressant? Och även om man har ett hjärndött jobb, som mina nedgångna arbetskamrater på sommarjobbet, så har de ändå alltid löningsdagen att se fram emot (jag kan garantera att de får mer än 7 200 kr varje månad, och de behöver dessutom inte betala tillbaka ett öre av den). Dessutom är de lediga på kvällarna och helgen.

Det jag skriver är ingen självömkan. Det är mest en filosofering och ett konstaterande av faktum. Jag har ju faktiskt valt det här själv. Men då det för de flesta är en kort period på några år som man går igenom så kommer det för mig ta fem och ett halvt år. Jag hinner således bli en riktig veteran i gemet. Och min studieperiod är så lång att jag när jag började läsa inte ens orkade tänka tanken på när den skulle sluta. Jag har nu gått två och ett halvt år och en eventuell högskoleexamen känns för mig lika avlägsen idag som den gjorde för 4-5 år sen.

Idag testade jag en ny taktik när jag läste. Jag har som policy att inte studera på kvällen då jag helt enkelt inte klarat av det. Nu testade jag faktiskt att göra ett par instuderingsuppgifter idag vid 19.15, och jag höll på ungefär en timme. Jag tänkte fortsätta lite till men mitt huvud klarade inte av det då jag varit igång ända sedan kl 10 imorse.

Imorgon ska jag göra en smart grej. Som alla vet så går vi över till vintertid i natt (jag säger vintertid, förstår inte varför vissa kallar det ”normaltid”!? Det låter ju bara löjligt...). Nåja, min taktik är att ska åka till skolan imorgon och sätta mig framför databaserna och läsa in olika bilder på sjukdomar, fast jag ska göra det enligt sommartiden. Jag kommer alltså istället för att vara vid skolan kl 9.30 som är den vanliga tiden, vara där kl 8.30 eftersom klockan ställs tillbaka en timme. På så sätt kommer jag ju faktiskt att tjäna en timme! Genialiskt om ni frågar mig. Istället för att sova bort den där extra timmen som kommit till skänks så ska jag alltså utnyttja den till att göra något produktivt. Jag funderar på att kanske sitta halva dagen imorrn med bilderna och sedan åka hem och fortsätta med gamla tentafrågor. Synd att det är ett sånt företag att ta sig till skolan. Det tar typ 25 min med spårvagn till Sahlgrenska. Oftast mer. Nu har jag iallafall lagat min standard-kasslergryta som jag kan äta till lunch i det äckliga lilla pentryt på Patologen.

Puh, nu känner jag att jag börjar bli lite trött i skallen. En ny dag hägrar. Snart får man gå och lägga sig.

Bra story? Kolla aldrig källan...


Roligt att se hur media valt att skriva om Carl Bildts aktieinnehav. Kanske var det så att de blev sura ute på redaktionerna när de blivit av med Stegö och Borelius och tänkte att nu är det minsann dags att hitta nåt nytt att skriva om. Då vänder vi oss mot miljonären Bildt istället!

Usch och fy! Bildt har aktier för miljontals kronor i Vostok Nafta som är involverade i det statliga Gazprom i Ryssland. Hur kan han fortsätta? Här är det jäv så det skriker om det! Avgå!

Om medierna hade varit lika bra på att dubbelkolla sina källor som de var på att gräva fram skit och ställa till med moralkalas så hade de sett att Bildt sålt av alla sina aktier i företaget. Men det var det tydligen ingen som bemödade sig med att skriva. Den stora "nyheten" var således en lögn. Medierna gick ut för att jaga väderkvarnar men glömde att boka flybiljetten ner till Holland.

Och optionerna ska han sälja så fort det blir juridiskt möjligt. Så tyvärr mina vänner på vänsterkanten, det blir inget nyval nu heller.

När jag läste franska på högskolan så hade jag en fransk lärare. Han ställde den retoriska frågan om det inte är bra att riksdagsmedlemmarna har riktigt bra betalt för att göra dem immuna mot korruption och dylikt? Och detta är mina vänner en rimlig åsikt. Carl Bildt förde fram den imorse i Nyhetsmorgon lördag. Han berättade att nere på kontinenten ses det som en fördel om politikerna har sitt på det torra ekonomiskt. På så sätt slipper våra folkvalda klippa kvitton eller betala Toblerone med riksdagskortet, eller försöka sko sig på fördelaktiga pensionsavtal.

Bildt kommer aldrig att försöka sko sig på skattebetalarnas bekostnad. Han är miljonär och har skapat sin förmögenhet på egen hand. Är inte det att föredra? Jo visst fan är det det...

fredag, oktober 27, 2006

Vänstern = dåliga förlorare

Jag hade förmånen att ha en liten diskussion igår kväll med en gammal skolkamrat vars åsikter återfinns på vänsterkanten. Det han sa bekräftade mina fördomar om hur folk i vänstern resonerar efter det historiska valresultatet.

Vänstern har nämligen visat sig vara den värsta samlingen dåliga förlorare du kan tänka dig!

Det började med att min käre vän ritade upp det sedvanliga vänsterinriktade domedagsscenariot. Moderaterna tar från de fattiga för att ge till de rika (när i själva verket den vanlige LO-arbetaren får en skattesänkning även efter det att de höjda A-kasseavgifterna är betalade). Jag förklarade då för honom att detta är vad majoriteten av svenska folket ville ha och att han därför måste acceptera detta. Och då kom det komiska. Min vän förklarade för mig att majoriteten inte alls ville ha detta. Folk hade helt enkelt inte vetat vad de röstade på (!). Som en ulv i fårakläder lyckades tydligen borgarna maskera sitt valprogram inför väljarna så att de vann ett helt riksdagsval! Fantastiskt och utan motstycke i svensk politisk historia, kanske världshistorien om detta faktum skulle visa sig riktigt.

Nu anser jag att synen på väljarna som min käre kamrat har är talande för vänsterns uppfattning om vad demokrati är för något. För många sossar och vänsterpartister bör demokratiska beslut enbart respekteras då folket röstar ”rätt”. Detta märktes inte minst under EMU-valet då Göran Perssons och Anna Lindhs syn på väljarna som okunnigt avskum bidrog till ett enligt mig mycket sorgligt beslut.

Marita Ulvskog sa efter den historiska valförlusten 1976 till borgarna att det hela kändes som en ”statskupp”. Detta är målande för den socialdemokratiska världsbilden. Att Partiet är Staten och att alla tendenser till kritik mot den socialdemokratiska hegemonin är ett angrepp på Sverige självt på gränsen till förtal och brottslighet.

Vänstern har under alla år haft problem med sin demokratisyn, och detta visar sig inte minst efter valnederlaget. Socialister är de sämsta förlorarna du kan tänka dig. De har enligt dem själva monopol på att tycka vad som är rätt för den enskilde medborgaren.

När den nye statsministern skulle väljas i Riksdagen efter valet så röstade hela vänsterblocket mot förslaget som lagts fram av talmannen. Detta för att visa att de tänker driva en ”intensiv opposition”. Jag kan inte minnas om att detta hänt tidigare. Det är kutym att det förlorande blocket lägger ned sina röster av respekt för valresultatet. Här fick vi alltså en övervikt med 8 röster då förslaget Fredrik Reinfeldt vann med 177 röster mot 169. Som om de ville visa att den nyvalda folkmajoriteten var fiktiv.

Personligen tycker jag mest att detta tilltag av vänstern gränsar till det komiska. Jag blir så upprymd över deras ”dåliga-förlorar-mentalitet”. Det är roligt att höra hur de kritiserar väljarna för deras felval. Jag ryser av välbehag när jag ser deras egen brist på rannsakan. Och jag njuter varje sekund i visshet om att vi har fyra år av borgerligt styre framför oss oavsett vad som händer. Och det finns ingenting som bittra kommunister och socialister kan göra åt det!

Ack, denna lycka!

torsdag, oktober 26, 2006

Lugnet före stormen

Igår var jag på en obduktion igen. Det var faktiskt första gången som jag blivit ganska illa berörd av det jag sett. Jag kan givetvis inte börja babbla om det här på nätet, det skulle inte vara särskilt lämpligt, men ni får ta mig på orden. Jag har också märkt att obducenterna andas genom munnen när de är in action så att säga.

Sen har jag dragit på mig en liten förkylning av något slag. Det är verkligen bra tajming eftersom jag sitter och försöker proppa min hjärna full med en massa kunskap. Jag var tvungen att ta en liten rast idag vid kl10 för att slumra till lite, så trött var jag. Sen drogade jag mig med en extrastark Ibumetin (400 mg) och tog mig en kopp te för att vakna. Det funkade ganska bra, nu känner jag mig lite piggare och ska väl orka läsa fram till kl 17 minst, och sen får vi se hur mycket det blir på kvällen. Brukar inte bli så mycket om jag känner mig rätt.

Det har regnat hela dagen, och jag sitter och avvaktar den stora stormen som ska komma. Den skulle tydligen dra in över västkusten på eftermiddagen/kvällen, men som det ser ut just nu så är det i princip vindstilla. Det har dessutom börjat ljusna lite.

Kanske är detta det berömda "lugnet före stormen".

Alltså, det är så mycket information som ska proppas in i skallen så det är inte sant. Jag är lite tveksam till hur jag ska kunna klara av detta. Det tar sån jäkla tid att försöka få in allt i huvudet också. Man kan sitta en hel timme med ett kompendium, och då har jag säkert ett 30-tal andra kompendier att gå igenom, och dessutom glömmer jag bort allt direkt efteråt. Jag har dock en taktik denna gång och det är att göra gamla tentor. Jag gör dem ganska grundligt, och sen när de frågar: "Vilken är den vanligaste typen av njurcancer?", då skriver jag ner allt om alla typer av njurcancrar. Ganska smart va? Gäller bara att jag hinner jobba igenom all information som sagt.

onsdag, oktober 25, 2006

Politik - showbusiness för fula

Det sägs att politik är showbusiness för fula människor. Det ligger mycket i det faktiskt... Kolla på den nya regeringen:
Migrationsminister Tobias Billström










Handelsminister Sten Tolgfors

















Jordbruksminister Eskil Erlandsson
















fd Kulturminister Christina Stegö-Chliò














Däremot måste jag ge stilpoäng till fd Handelsministern Maria Borelius. Alltid lika oklanderligt klädd och mycket fräscht hår:











Och är inte vår nye kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth lite lik vår förra första dam Anitra Steen!?















Vem är egentligen vem?


Frågorna hopar sig... men snart går ju jorden under ändå...

Jorden? Jag ger den 50 år...

Jag har på senare tid börjat oroa mig för tillståndet i världen. Vi kan ju redan idag märka hur konstigt vädret har blivit. Vissa säger att det är tillfälligheter och naturliga variationer i vädret, men även om det är det så kan vi konstatera att det bara blir varmare och varmare för varje år som går. Ett varmare klimat, som jag tror beror på utsläpp av växthusgaser, leder till att vattennivån ökar eftersom vattenmolekylerna expanderar vid värme. Inlandsisarna smälter också. Holland kommer dränkas i vatten och Bangladesh lär ju utplånas.

Om det fortsätter att bli varmare så kommer också klimatet vid Medelhavet bli så pass obebobart att det endast är norra Europa som kommer ha ett behagligt väder. Det kommer komma enorma flytkingströmmar upp till Norden från Sydeuropa.

Men det ABSOLUT värsta som kan hända är när tundran i Ryssland börjar smälta. Det som händer då är att metangasen som finns lagrad i jorden kommer släppas ut i luften, och det är en gas som är flera gånger starkare än vanliga växthusgaser. Om metangasen släpps ut innebär det slutet för allt liv. Jorden kommer bli obebobar. Syret kommer försvinna, växtligheten kommer dö, och det kommer bli så ofattbart varmt att människor inte kommer kunna leva.

Om vi fortsätter med växthusgasutsläppen så är detta inte bara en möjlighet, utan det är faktiskt vad som kommer hända. Och när vi väl satt bollen i rullning så finns det ingen möjlighet att stoppa det.

Jag skulle ge jorden ungefär 50 år. Mig kommer det inte drabbas nämnvärt... jag kommer ändå hinna bli 73 år, vilket måste klassas som en ganska bra ålder.

Imorrn kommer det komma en ny storm in över Sverige, möjligen i "Gudrun-klass". Jag har en liten klump i magen, och det är inte enbart p.g.a. tentan nästa vecka...

måndag, oktober 23, 2006

Känslosam reklamfilm


Skådespelaren Michael J Fox, som vi såg i mina favoritfilmer som barn, Tillbaka till Framtiden, lider av Parkinsons sjukdom. Det är en ruggig sjukdom som ger svåra rörelsestörningar i form av darrningar, överdrivna rörelser och stelhet. En stor del av patienterna blir sedan dementa. Det är svår att sätta sig in i hur det skulle vara att aldrig kunna koppla av, aldrig kunna lägga sig ner ett tag och vila, utan ständigt röra sig utan att kunna kontrollera det. Det måste vara som att vara fånge i sin egen kropp.

Michael J Fox stödjer en senator som kandiderar för senatorsplatsen för Missouri i USA, och han gör det i denna reklamfilmen. Ruskigt egentligen...

USA är ett mystiskt land. Det styrs för tillfället av en det republikanska patiet som är en samling kristna fanatiker som med sin dubbelmoral styr USA mot ett i mitt tycke nästan teokratiskt styre. De motsätter sig bland annat stamcellsforskning som skulle kunna leda till att man kommer på ett botemedel mot Parkinson och andra svåra sjukdomar. USA lägger mest pengar på forskning i hela världen, och detta visar sig bl.a. på nobeldagen den 10 december då det får anses uppseendeväckande om ickeamerikanska pristagare utgör fler än 3 personer. Det vore synd om det amerikanska samhället gav vika för den kristna högern och slutar forska på detta viktiga ämne.

I Europa kommer detta lyckligtvis inte att ske, även om det finns starka kristna hot inom EU. Polen t.ex. har valt en kristen konservativ regering som bl.a. vill förbjuda abort. I Sverige börjar Göran Hägglund yra om att man ska se över tidsgränserna för abort. Lägg ner säger jag.

Detta visar att kristendomen i många fall är ett stort hot mot den vetenskapliga utvecklingen. Och detta gäller alla religioner. Det känns som om vi går mot en mer fundamentalistisk värld där vi drivs mot att ge religioner för mycket makt bara för att vi inte vill riskera att bli klassade som intoleranta. Fundamentalistisk islam är också ett ganska starkt hot mot demokrati och tolerans, tyvärr.

Jag tror att det finns en risk att vi får se ett 11 september någon gång i Sverige, om än i mindre skala. Utanförskapet gror i gettoförorterna i storstäderna, och det är en gynnsam grogrund för islamisk terrorism.

söndag, oktober 22, 2006

Utflykt

I helgen har jag varit på en liten utflykt bort till Kållered och blivit bjuden på middag. Trevligt som alltid. Det känns nästan som en liten minisemester när man får komma bort sådär, från vardagens tristess och få lite miljöombyte. En grej som jag märkt att jag saknar när jag bor i Göteborg är tillgången till en bil. Det är jätteannorlunda att åka bil. Jag har ju faktiskt bara åkt ett par gånger de senaste två månaderna, så det blir en liten högtidsstund. Tänk att ha en bil, att ta sig vart man vill, när man vill utan att behöva passa tiden till nån dum spårvagn.

Det första jag ska göra när jag får ett jobb är att köpa en bil. Det kan jag minsann lova. Sen ska jag bojkotta all kollektiv trafik för all framtid. Kanske möjligtvis undantaget tåg och flyg.

Det är jättekonstigt med spårvagnarna. Av nån anledning så har alla spårvagnarna på morgonen börjat bli smockfulla. Spårvagnarna är det första jag ska bojkotta när jag får bil. Idag var det en som hostade jättemycket. Det känns som om alla hostar hela tiden och sprider sina baciller.

Sen kör de ofta med halva spårvagnar på 10:ans linje av nån jäkla anledning. Jag har inte förstått varför. Det kan ju inte vara så att det är brist på spårvagnar!?!

Jag såg nånstans att de gamla rishögarna som fortfarande trafikerar Göteborg är från mitten av 1960-talet. Alltså drygt 40 år gamla! Är inte det rätt patetiskt?

Jag fick åka den nya italienska spårvagnen häromsistens. Den var ganska fint, fast jag irriterade mig på att den tjöt så mycket. Det lät som om den höll på att gå sönder, och sen luktade det bränt av bromsarna också.

Sen har jag funderat på en annan grej. När man ska gå över ett övergångsställe med både röd/grön gubbe och ett trafikljus speciellt för cyklar, varför blir det då rött på cykelövergången INNAN det blir rött på övergången där man ska gå till fots? Det borde ju rimligtvis vara tvärt om! Det går ju fortare att cykla över vägen, så därför borde ju fotgängarna får rött FÖRE cyklarna så det blir en större marginal tills dess att bilarna kommer. Cyklarna hinner ju över ändå...

Så många frågor, så lite tid...

Snart är det Sopranos. Undrar hur det går?

fredag, oktober 20, 2006

Experiment på sig själv

Den senaste veckan har jag utfört ett intressant medicinskt experiment på mig själv innan jag gått och lagt mig och måste redovisa de förbluffande resultaten. Jag har tagit till vana att dricka ett stort dricksglas vatten precis innan jag släcker lampan. Det rymmer nästan en halv liter, 50 cl, skulle jag tro.

Det intressanta är att man då skulle kunna tänka sig att jag borde vakna till någon timma senare, kissnödig, och känna behovet att gå till toaletten. Så skulle i allafall skett om jag hade varit vaken. Men detta händer inte! Jag sover som en stock natten igenom. Den andra intressanta grejen är att jag då borde vakna på morgonen och vara riktigt kissnödig eftersom jag under nattens sömn har ackumulerat kiss, dels från vattenglaset jag drack men också annan övrig cellandning, och föda som kanske omsätts i vatten, vad vet jag. Men detta sker inte heller! Jag vaknar upp, går på toaletten och urinerar ut ett starkt koncentrerat urin, som är något mörkgult, ungefär som man gör när man druckit för dåligt.

Frågan är då vad som har hänt under natten. Vart har vattnet jag drack precis innan jag lade mig tagit vägen!? Jag kan ju knappast ha andats ut det, och jag är övertygad om att jag inte kissar på mig under natten utan att märka det.

Cellandingen borde ju ligga i vilofas under natten när man sover, för det är ju inte direkt så att man springer ett maratonlopp under sömnen. Och jag har svårt att jag skulle svettas ut vattnet... Hmm... förslag på svar skulle uppskattas.

torsdag, oktober 19, 2006

Stenhård satsning som gäller

Tro det eller ej, men jag har ingenting på schemat de närmsta två veckorna innan tentan. Det innebär att jag kommer kunna få mig en ordentlig genomkörare med gamla tentafrågor och stenhård inläsning. Jag misstänker att det långa upphållet har att göra med att professorerna vill ha ledigt när deras barn har höstlov så de kan åka ut till sina 5-miljonerssommarstugor i Smögen. Eller till sin våning på Rivieran. Patologi är en av, om inte den bäst betalda specialiteten inom medicin i Sverige. Jag har fått uppfattningen på att detta beror på att det finns för få patologer då denna specialitet inte är särskilt populär (hmm... undrar varför?)

Så jag har bunkrat upp med lite chips, och funderar på att baka bullar för att förgylla mina tråkiga stunder med näsan i böckerna. Det ska nog gå att klara denna tentan. Det känns ypperligt bra eftersom vi har så lång tid på oss att läsa in kursen. Jag har nog aldrig varit med om en sådan lång inläsningstid, möjligtvis med undantag från sluttentan i molekylär cellbiologi strax efter jullovet årskiftet 2004/2005.


Åt idag en mycket god hamburgertallrik på Åhléns för att fira detta lilla "minilov". Jag är alldeles såld på den. Jättegoda pommes frites. De är stora men ändå tillräckligt friterade för att vara knapriga och smäckra. Burgaren serveras med grovt bröd och en god cheddardressing. Hela kalaset kostade 85 kr och det tycker jag är rätt prisvärt. Såvida man inte äter där varje dag det vill säga...

onsdag, oktober 18, 2006

Reinfeldt KU-anmäls


Reinfeldt KU-anmäls av en bitter sosse. Nån som är förvånad?

Bakgrunden är att Radiotjänst i Kiruna tydligen börjat polisanmäla folk som registrerar TV-innehav, och statsministern ifrågasatte detta tillvägagångssätt.

Det här är andra gången vår nye statsminister anmäls av en socialistisk riksdagsledamot. Den första anmälningen handlade om utnämningen av Stegö-Chiló till kulturminister. Löjligt och obegripligt.

Det socialdemokratiska partiet har ännu inte sansat sig efter valförlusten. Alliansens vinst blev en örfil mot de politruker som lett vårt land i princip oavbrutet sen 1930-talet. Den allmänna uppfattningen i detta parti verkar vara att borgarnas seger var en odemokratisk statskupp och som därför måste bekämpas med alla medel. De har ingen som helst självkritik mot det egna katastrofala valresultatet, utan ägnar sig istället åt negativ hetspropaganda mot regeringen.

Snacka om att kasta sten i glashus. Har de redan glömt bort Ringholms Enskedeaffärer, den "politiska stabiliteten" och Bodströms svarta städerskor och haschande?

Jag lyckades!

Fråga mig inte hur, men jag lyckades på något sätt få i gång MSN Messenger efter en hel lång dags abstinens. Det var bara att surfa in på diverse sidor, installera diverse filer, skriva lite text i filer i system32-folder och sen vips, så funkade det. Snacka om att abstinensen jag fick av att inte ha MSN var stor!

Jag är bäst på datorer. Typ.

Nu börjar jag nästan ångra att jag spelade bort $1.50 på Poker av ren ilska.

Grattis Västerås!


Västerås flygplats kunde ha hotats av nedläggning, men detta ändrades lyckligtvis då Ryanair har beslutat att öppna två nya linjer! I vår får västeråsarna möjligheten att flyga till London och Dublin direkt. Det blir en daglig avgång för respektive destination, och dessutom kommer planen flyga till London-Stansted istället för London-Luton.

Lycka! Luton är en av de värsta flygplatserna jag varit på och det var verkligen ett projekt att ta sig in till centrum. Det var buss till Lutons centralstation inne i själva staden Luton, och tåg till en station som låg ett antal hundra meter från Kings Cross. Nu kan man helt enkelt ta tåget direkt från Stansted till Liverpool Street Station.

Fast vad bryr jag mig om det egentligen, jag bor ju inte i Västerås! Nåja, man får väl vara lite lokalpatriot, och dessutom spenderar jag ju somrarna hemma.

Hehe, tänk på alla stackars miljöpartister som satte kamomillteet i vrångstrupen imorse när de hörde nyheten.

Och mitt MSN fungerar fortfarande inte. Vad ska man ta sig till...

Bistånd fungerar inte i långa loppet


Årets fredspristagare Muhammad Yunus är sannerligen värd sitt pris. I och med starten av Grameen Bank som ger lån till fattiga människor i Bangladesh så har han visat att det går att bekämpa fattigdom i världen på annat sätt än att ösa pengar i form av allmosor över u-länderna.

I ärlighetens namn, vilken organisation i västvärlden hade kommit på idén att förse urfattiga människor med kapital för att förmå dem att starta industrier som senare kan bidra till landets ekonomiska utveckling? Ingen europeisk stat skulle kunna ställa sådana krav på befolkningen i utvecklingsländer då de av vänsterorganisationer då skulle klassas som utsugande kapitalister som vill profitera på fattiga människors armod.

Muhammads bank är ingen välgörenhet, det är han noggrann med att påpeka. Han tar ut ränta från sina kunder, om än en låg sådan, och lånet ska också betalas tillbaka.

Detta är enda sättet att utrota fattigdomen i världen. Förändringarna kan inte komma ovanifrån utan det är befolkningen själv som ansvarar för sin situation. Grameen Bank underlättar för upprättandet av en kaptialistisk marknadsekonomi där befolkningen kan försörja sig själv.

Bistånd är i många fall ett nödvändigt ont som behövs vid humanitära katastrofer och krig. Men det är absolut ingen långsiktig lösning. Bistånd förslappar befolkningen till att leva på omvärldens allmosor, och riskerar också att stjälpa inhemska jordbruk och industrier.

Det krävs att fler företagsamma människor i dessa länder stimuleras till att komma på fiffiga lösningar på problemen, som i fallet Muhammad Yunus.

tisdag, oktober 17, 2006

Jag är handikappad

Jahapp... så Arsenal förlorade borta i ett vintrigt Moskva. Det var väl ganska väntat. Det går ju inte att spela fotboll i minusgrader. Trots det så var Arsenal ganska dominerande och borde väl kanske ha vunnit matchen. Roligast var när Thierry Henry gjorde ett mål som blåstes av och att han därefter blev varnad för att han på ett par millisekunder skulle hört avblåsningen. Nåja, vänta bara tills Moskva kommer till Cashburden Grave på besök. Då blir det andra bullar. Jag känner mig också lite blasé över Champions League. Jag har lite svårt att hetsa upp mig inför en bortamatch på vintern i Moskva eller hemma mot Hamburg. Tacka vet jag Reading hemma, det är grejer.

Nåja, nu till den viktigaste saken. Mitt MSN har helt flippat ur. Jag känner mig helt handikappad och vet inte vad jag ska ta mig till. Min dator mår rent allmänt inte särskilt bra tror jag. Eller så är det Internet Explorer som inte mår bra. Och det där Mozilla är bara skit, jag måste uppdatera sidorna varje gång jag besöker en.

Nu ska jag gå ner till torkrummet och hämta mina nytorkade sängkläder. Det ska bli så mysigt att krypa ned i en nytvättat mjukmedelsdoftande säng. Sova är en av mina hobbys.

Dagens strapatser

Dagen bestod av en kort genomgång av hur nästa kurs ska se ut. Kursen heter Konsultationskunskap och kommer att äga rum under ca 1 månad. Förutom ett antal föreläsningar innehåller kursen utlokalisering på vårdcentraler och sjukhus där vi ska lära oss att ta anamnes på patienterna samt att lära oss skriva journaler.

Kursen verkar ganska lugn. Den skriftliga examinationen består bara av en dugga som skrivs under 2 timmar. Förmodligen inte särskilt avancerad.

Enda problemet är att man kan få placering på vårdcentraler långt bort härifrån. En vårdcentral ligger i Dalsland och en annan i Laholm (!). Eftersom praktikdagarna också ligger i anknytning till varandra så måste vi bo över på platsen. Inte särskilt upphetsande om ni frågar mig. Jag önskade att få en vårdcentral som ligger i min omedelbara närhet.

Nu har jag satt på en tvätt och försöker samla mig inför matchen som börjar kl 18.30. Arsenal spelar mot Moskva på bortaplan. Kan bli kallt och ruggigt. Ett oavgjort resultat är helt ok i min mening.

måndag, oktober 16, 2006

Patologin tickar på


Idag var det en ganska trevlig dag i skolan. Förmiddagen innehöll ett antal föreläsningar om tumörsjukdomar i hud och gastrointestinalkanalen. Nu har vi haft två veckor av tumörer och cancrar av olika slag, och nu är det endast tre veckor kvar till tentan.

Efter att i två års tid gått igenom hur kroppen fungerar då den är frisk, och hur cellen är uppbyggd och arbetar så har vi äntligen kommit till de delar som jag förmodligen kommer ägna resten av mitt arbetsliv åt. 10-poängskursen i Patologi är bryggan mellan prekliniska kurser och de rent kliniska kurserna som hägrar om ett par veckor. Äntligen ska vi få lära oss att bli riktiga läkare!

Denna kursen har varit helt ok faktiskt. Ganska lugn, med ett hyfsat luftigt schema. Men som vanligt är det en massa information som ska tryckas in skallen innan tentan.

Patologin består av fyra stycken tvåveckorsblock. Under vecka 1-2 läste vi om cellens försvarsmekanismer vid skada och hur celldöd regleras. Dessutom behandlades muskelsjukdomar och neurologiska sjukdomar som MS, Alzheimers och Creutzfeld-Jacobs sjukdom.

Under vecka 3-4 gick vi igenom den kanske krångligaste delen av kursen, nämligen immunförsvaret. Det är svårt att få grepp om den eftersom det är så många olika celler inblandade och en massa bokstavskombinationer på signalsubstanser som måste memoreras; TGF-beta, IL8, TNF etc. Irriterande.

Vecka 5-6 handlade om kardiovaskulära sjukdomar, vilket för er som inte är inne på medicinska termer innebär sjukdomar i hjärta och blodkärl. Det finns endel sådana som ni kanske förstår.

De sista två veckorna har ägnats åt tumörsjukdomar och olika typer av cancer. Detta är en inte så lite väsentlig del av läkarvetenskapen. Ju äldre vi blir desto mer cancer får vi. Om man lever tillräckligt länge så är det också garanterat att man faktiskt får cancer eftersom kroppens celler hinner ackumulera så pass stora skador på arvsmassan.

Patologin innehåller också endel praktiska moment som har varit givande. Vi har haft obduktionsdemonstrationer, och vi har också fått vara med i olika kliniska sammanhang och fått se hur det går till när man gör analyser av biopsier (cellprover) etc. Obduktionerna har varit mycket givande. Tyvärr kan jag inte gå in på dem närmare här p.g.a. sekretess och tystnadsplikt, men jag tycker det är något som alla människor någon gång borde bevittna. Döden är en stor del av livet, vare sig vi vill det eller inte.

Den nya budgeten är här!

Så var det då dags för regeringen Reinfeldt att presentera den första borgerliga budgeten på 12 år. För det första måste jag uttrycka min förtjusning över att vi har en finansminister som är utbildad ekonom (pajas-Ringholm hoppade av gymnaiset) och som dessutom har civilkurage nog att bära både hästsvans och skinnjacka.

Budgeten är som jag ser det en steg i rätt riktning. Marknaden tillåter inte längre några alldeles för drastiska ändringar av det svenska samhällssystemet, vilket leder till att regeringen får inrikta sig på att göra små kirurgiska snitt i den socialdemokratiska samhällsmodellen för att senare kunna omkullkasta den.

Det är bra att vi sänker skatterna och ser till att göra motsvarande sänkning av bidrag och avdragsmöjligheter. Tidigare har det svenska samhället gått ut på att vi betalar så mycket skatt som möjligt till staten för att sedan vid deklarationstiderna krypa till korset och be pappa staten om att få lite pengar tillbaka.

Personligen så tjänar jag inte alls på denna budgeten. Fribeloppet höjs förvisso till 35 000 kr vilket leder till att jag knappt behöver betala skatt på mitt sommarjobb nästa sommar. Haken är bara att de samtidigt tar bort möjligheten för mig att dra av för dubbelt boende på skatten, vilket troligtvis kommer medföra att jag varken tjänar eller förlorar på fribeloppshöjningen.

Dock är tanken med politik inte att man själv ska försöka tjäna så mycket som möjligt på olika förändringar som regering och riksdag ämnar göra, utan politik handlar om vad som är bäst för samhället i stort. Och jag anser att staten ska blanda sig i så lite som möjligt i de enskilda medborgarnas affärer. Det kan först ske då skatterna sänks till en mer normal europeisk nivå samtidigt som detta växlas mot sänka bidrag.

Det var riktigt humoristiskt förresten, att se en ledande LO-ekonom sitta i morgonsoffan i TV4 imorse och tala om hur katastrofal denna budget var för deras medlemmar. Hur i hela friden kan sänkta skatter vara av ondo för den vanlige hederlige arbetaren? Jag riktigt njuter av att se representanter för den forna andra statsmakten sitta och göra uttalanden som riktigt dryper av bitterhet och panikkänslor. Nu kan de inte längre diktera villkoren för politiken, så därför börjar de gnälla och hota med generalstrejk, bara för att svenska folket inte röstade på "rätt" parti.

Surt, sa räven...

söndag, oktober 15, 2006

Första postningen

Nu har jag fallit för grupptrycket och skaffat mig en egen liten blogg som jag kan skriva om dittan och dattan i (mest dittan). Det här är intressant på alla sätt och vis och kommer säkert att generera fina stunder framför tangentbordet både för er och för mig!