Googlekul

Det är roligt med loggar. Jag kan se varifrån besökarna på min blogg har klickat sig in på min sida. Häromdagen har någon kommit in på min sida efter att denne googlat efter: "måste det vara herpes om man har?".

Som ni kanske minns skrev jag förut att jag har herpes, vilket jag också har. Till mitt försvar kan jag säga att 60-70 % av befolkningen bär på viruset. Dessutom hade jag inte så jättemycket virus i kroppen eftersom mina herpesantikroppshalter inte var så höga. Och sen är de flesta som bär på herpes asymptomatiska, alltså de har inga symptom. Dock känner jag ibland när jag börjar bli sjuk att jag kan få munsår.

Nåja, det verkar alltså som att någon finurlig människa är orolig för att han/hon ådragit sig herpes, och därmed konsulterat internet för att kunna ställa en diagnos. Det är nog ganska vanligt det där, att man googlar efter diagnoser så fort man blir orolig och misstänker att man blivit sjuk. Det kommer nog innebära problem i framtiden när man ska ta hand om patienter från 80-talsgenerationen. De ser inte läkare som en auktoritet utan mer som en som tillhandahåller tjänster åt dem (kunden). Man kan ju tycka vad man vill om det, det är ju bra att folk blir mer kunniga, men å andra sidan kan internet leda till att hypokondriker blir ännu mer hypokondriker, och att en patient kommer dragandes med en utskrift på nåt syndrom som drabbat 3 personer de senaste decenniet och som läkaren inte hört talas om och som därför tycker att läkaren är dum.

Det där var en ganska lång mening. Godkväll.