Experiment på sig själv

Den senaste veckan har jag utfört ett intressant medicinskt experiment på mig själv innan jag gått och lagt mig och måste redovisa de förbluffande resultaten. Jag har tagit till vana att dricka ett stort dricksglas vatten precis innan jag släcker lampan. Det rymmer nästan en halv liter, 50 cl, skulle jag tro.

Det intressanta är att man då skulle kunna tänka sig att jag borde vakna till någon timma senare, kissnödig, och känna behovet att gå till toaletten. Så skulle i allafall skett om jag hade varit vaken. Men detta händer inte! Jag sover som en stock natten igenom. Den andra intressanta grejen är att jag då borde vakna på morgonen och vara riktigt kissnödig eftersom jag under nattens sömn har ackumulerat kiss, dels från vattenglaset jag drack men också annan övrig cellandning, och föda som kanske omsätts i vatten, vad vet jag. Men detta sker inte heller! Jag vaknar upp, går på toaletten och urinerar ut ett starkt koncentrerat urin, som är något mörkgult, ungefär som man gör när man druckit för dåligt.

Frågan är då vad som har hänt under natten. Vart har vattnet jag drack precis innan jag lade mig tagit vägen!? Jag kan ju knappast ha andats ut det, och jag är övertygad om att jag inte kissar på mig under natten utan att märka det.

Cellandingen borde ju ligga i vilofas under natten när man sover, för det är ju inte direkt så att man springer ett maratonlopp under sömnen. Och jag har svårt att jag skulle svettas ut vattnet... Hmm... förslag på svar skulle uppskattas.