Strapatser på vårdcentralen

Den här dagen var nog en av de mer intensiva på senaste tiden. Det var nämligen dags för vårdcentralplacering. Ska dit imorgon och på fredag också, och sen är det tre dagar nästa vecka också. Vi började med att diskutera lite och sedan var det prompt dags att träffa patienter. Vi är en grupp på fyra och vi för videodagbok över konsultationerna. Jag slapp denna gången men imorrn blir det nog dags att dokumentera min förehavanden. Mitt möte med patienten var inte så bra, vi hade fått riktlinjer men jag glömde bort lite.

Meningen med hela denna konsultationskunskapen är att vi ska lära oss att samtala med patienten om dennes symtom utan att blanda in några kliniska frågor. Vi får absolut inte ställa några konkreta frågor, typ ”var har du ont?”, ”hur länge har du haft ont”? Meningen är att vi ska lära oss att ställa öppna frågor och på så sätt få ut så mycket information som möjligt.

Sen ska vi lära oss en jävla massa praktiska grejer. Vi ska lära oss komplett status, alltså ta blodtryck, alla neurologiska tecken, pupillreflexer, andra reflexer, etc.

Det här ska sedan tentas av då vi ska träffa en patient på Östra sjukhuset och ta en anamnes, alltså sjukdomshistoria under 30 minuters tid, sedan ska vi göra en fysisk status under en halvtimme. Slutligen ska vi skriva journal. Det går nog bras.

Puh, jag är så trött, vi höll på till kl 16.40, och jag bor ändå 3 minuter därifrån så jag var här i rimlig tid. Imorrn börjar vi kl 8 på morgonen och vi kommer köra stenhårt med inbandningar och statuskollar hela dagen fram till kl 16.30. Det är ett hårt jobb, men någon måste göra’t som jag brukar säga.

Puh.

Idag lyckades jag med att göra tolv (12!) matlådor av en ranson kassler, crème fraiche, purjolök och ett par tomater, och justja, en massa vitt vin också. Det blir en kostnad per portion på typ 7 kronor! Det kallar jag ekonomiskt leverne…